Kalashelg

Den här helgen blir det dubbla kalas, både lördag och söndag.

Idag var det brorsonen som fyllde ett och firade med välbesökt kalas med många långväga gäster. Eftersom de bor i Stockholm men har sina rötter ute i landet kommer såväl mor- som farföräldrar, fastrar och kusiner på besök via långtur. För oss tog det ganska exakt en och en halv timma att ta oss dit.

Sambon jobbade på förmiddagen, och var supertrött när det var dags att sätta sig i bilen. Eftersom han är benägen att somna hur och var som helst när han är trött, föll det på min lott att köra. Det blev andra turen till Stockholm den här veckan, och jag börjar känna mig lite van. =)
Men det är förvånansvärt ansträngande att köra bil. Man sitter ju bara där, speciellt som vi har en bil med cruise-funktion, håller visserligen lite statiskt i ratten, men det är ju inte direkt fysiskt att köra bil. Ändå är jag helt slut nu. Det är väl mest mentalt, jag sitter ju på helspänn trots att jag börjar vänja mig vid storstadstrafiken...

Kalaset var heltrevligt, gott fika och trevliga gäster. Huvudpersonen var lite avvaktande, men vad kan man vänta sig av en liten herre som aldrig fyllt år förut? Han var mer inne på att laga paketen när han fått hjälp att öppna, än att öppna dem själv. En mycket ordningsam kille. =)
Lite kul var det när han satt med ryggen åt övriga barn (fem tjejer i varierande åldrar) och bläddrade i sin bok om traktoirer och kycklingar. Det var lite Ferdinand över honom. "Varför leker inte du med de andra små tjurarna?"
Men han tyckte säkert att "de andra små tjurarna" var lite jobbiga. Sexåringen försökte bygga ett symmetriskt slott av Duplo medan ettåringen försökte norpa bitarna. Treåringen norpade också så många bitar hon kom åt och byggde ett torn som var högre än hon själv. Sexåringen protesterade högljutt mot snatteriet. Femåringen satt och petade in saker i en genomskinlig låda och tjöt av skratt när åttamånaders försökte få tag på nämnda prylar genom den genomskinliga väggen. Inte så konstigt att man som ensam kille vänder ryggen åt så tokiga tjejer!

I morgon är det alltså dags för nästa kalas. Femårskalas denna gång, stora tjejen är bjuden och lillan och jag hänger på.

Det var dock inte så populärt när svärmor fick veta att vi skulle dit. "På Mors Dag?" sa hon med riktigt förnärmad röst. Men då fick hon svar på tal, för inte f*n tackar vi nej till ett kalas bara för att det råkar vara på mors dag. Folk fyller faktiskt år ändå! Sedan lämnade jag luren till hennes son, som fick ta emot hennes ursäkt. (I alla fall hävdade han att hon bad om ursäkt...) Nu ska väl tilläggas att jag inte var på mitt mest tålmodiga humör efter dagens långfärd, men lite kan man väl tänka sig för?!