Nyårsfix

Julstjärnorna i köksfönstret har fått gå i pension, och vi har istället rekryterat vita kalanchoë, som får lysa upp i vintermörkret.



Jag tycker att nyår ska vara lite ljusare än julen, så det är riktigt skönt att jag sällan lyckas hålla liv i julstjärnorna längre än så här.



Så här på nyårsaftonens förmiddag har jag en deg på jäsning, det blir hembakt till nyårsmiddagen. *ler stolt* Sen ska jag avgöra om svärmor (efter totalt manfall beslöt vi att bjuda svärmor "med armbågen", så att vi i alla fall får en gäst på nyår.) ska få lime- eller vaniljpannacotta, eller om jag ska prova med granatäpple.
Sambon fejar som vanligt. Just nu är det lillans rum som ska röjas, så det är rätt lugnt här ute i köket. =)

Revival

Kalle Moraeus "Underbart" går på repeat i stora tjejens rum.
Det var ett tag sedan den hördes, men det är fortfarande väldigt bekant.
Hon somnar visst bra till den. =)

På riktigt

Jag har vid flera tillfällen gjort pannacotta på gelésocker, vilket jag tycker är smidigt, och resultatet blir gott.
Min svägerska frågade vid något tillfälle en av sina kollegor (hon jobbar på konditori) om råd, jag tror att det gällde smaksättning av pannacotta, och när det framgick att hon tänkte använda gelésocker fick hon höra att det skulle man ALDRIG använda till pannacotta. Eftersom jag fortfarande hävdar att det går jättebra har jag inte brytt mig om att följa just den rekommendationen.

Idag, dagen före den stora pannacottahögtiden, var gelésockret alldeles sopslut i den stora matvarubutiken, så jag dristade mig till att köpa gelatinblad istället.
Det var inga större problem att fixa med dem, och eftersom man kan röra ut dem direkt i vätskan slapp jag vattenbadet, så det var hyfsat enkelt.

I denna stund står provpannacottan i kylen och stelnar, och om ett par timmar visar det sig om jag faktiskt kan göra pannacotta "på riktigt". =)

Manfall

Jaha, så blev det samma visa som förra året... Nyår är väl ändå en av de mest oberäkneliga helgerna på året. Förkylningar och vinterkräksjuka hör till årstiden, väglaget kan lätt ställa till det och så snart efter julen kan det bli en massa känslomässiga svängningar som påverkar festhumöret.

Av tre inbjudna familjer till förra årets baluns lyckades vi undvika återbud från en, men det va bra nära där också.
I år har två familjer redan lämnat återbud, så nu återstår endast en gäst, men vi håller alla tummar vi har för att hon ska komma till slut i alla fall.

För att bevisa att detta inte är något unikt för våra bjudningar vill jag snabbt belysa en av historiens minsta 30-årsfester som ägde rum en nyårsafton, och födelsedagsbarnet var märkbart besviken över det låga gästantalet. Vi som var där steg å andra sidan i aktning. =)

Det här kan jag vänja mig vid!

Jag åtnjuter just nu en kort julledighet, ihoppusslad av föräldraledighet och överblivna semesterdagar. 23 december till 2 januari blev det, och den har varit över förväntan!

I flera dagar har barnen sovit till efter åtta, och jag likaså. =)
Ja, igår vaknade jag visst till vid sju, men oj, vad skönt det är att bara kunna vända sig om och somna om igen!!!

Och kvällarna blir sena, det är än det ena och än det andra på TV, eller så fastnar jag i bloggen eller facebook-världen. Men det gör ingenting, för på morgonen är det åter lugnt fram till åtta.

Dagarna har också varit slöa. Vi har mest varit inne, bara ut och leka i snön då och då, och idag var jag ner på stan. Själv. =)

Men snart är det dags igen. Upp sex (eller fem på tisdagar) och hasta iväg till jobbet. Full fart hela dagen och sedan hem till vardagskaoset.

Nåja, jag njuter så länge det varar!

Nyårsplaner

Vår vana trogen är det vi som står för värdskapet på nyårsafton. (Kan det vara fjärde året, eller rent av femte?)

Vanligtvis är det trerätters som planeras, inhandlas och tillagas av oss, men betalningen delar vi på. Inför årets tillställning hade jag önskemål om att göra på annat sätt, då jag ser framför mig hur jobbigt det kommer att vara att tillaga dessa tre rätter med en ettåring hängandes i kjolarna och en speedad femåring som trissar upp stämningen.

Knytis kändes som en plan: alla tar med sig en rätt (förrätten, varmrätten eller efterrätten), som eventuellt värms upp eller piffas till på plats. Arbetet delas upp, och kökskaoset kanske i alla fall halveras.
Tyvärr såg alla andra bara problemen med det hela, och till slut lät det som att vår trerätters skulle bli en pajbuffé... Då skulle förrätt och efterrätt i alla fall falla på vår lott, och glamouren skulle sjunka, åtminstone i mitt tycke. Så jag bet i det sura äpplet och deklarerade att vi gör som vanligt trots allt, så nu är det planering som gäller.

Välkomstdrinken är i det närmaste klar. Enkel värre, bara två ingredienser: mousserande och granatäpple.
Förrätten blir nog samma goda soppa som de senaste åren: tomatsoppa med kräftstjärtar. Mums!
Varmrätten blir någon variant på potatisgratäng och kött. Detaljerna är inte klara än.
Efterrätten däremot är ett oskrivet blad. Pannacotta känns lyxigt men enkelt, och går att variera... Hur som helst gärna något litet, dels för att det är mer glamour, och dels för att man ändå inte orkar trycka i sig för mycket som tredje rätt.

Förra året bjöd på en rejäl läxa, som jag lärde mig utantill: Handla inte maten innan gästerna bekräftat att de kommer! (Vi hade mat för ett helt kompani, och alla lämnade återbud. =( Tack och lov kunde vi övertala en av familjerna att vi inte skulle skylla på dem om vi blev sjuka, så till slut hade vi tre gäster i stället för åtta...)
I år tänker jag hellre fråga en gång för mycket. :P

Nyårspyssel

Varje år så här dags kommer samma problem tillbaka. Vad ska vi ha för almanacka nästa år?

Vi har ganska specifika krav:
# Det ska vara en så kallad familjekalender, med flera spalter, så att vi kan skriva i för varje familjemedlem.
# Den får inte vara för tung, eftersom vi vill ha den på kylskåpet.
# Annars måste hela månaden rymmas på en sida, så att vi kan "slakta" den och sätta upp lösblad för lösblad.

Sådana almanackor är inte lätta att hitta, vill jag lova, och förra gången hade det hunnit bli februari innan det satt en på kylskåpet.
Idag sysselsatte jag mig därför med ett gammalt projekt, och redan nu sitter januaribladet och väntar bakom december. =)

Projektet innefattade en dator med kalkylbladsprogram, en kontrollalmanacka och en massa tålamod, och resultatet var min alldeles egendesignade almanacka i lösbladssystem. *Stolt som en tupp*

Julgransprydnader

Min påhittiga svägerska har en mycket trevlig tradition så här till jul. På mina barns paket sätter hon en lite annorlunda julgransprydnad. Tanken är att de ska ha tillräckligt när de flyttar hemifrån, så att de kan pynta sin egen gran.

Utfyllnadshjälp får de även från sin farmor, som sätter granpynt i det mindre formatet på varenda paket, men fasters bidrag kan ingen toppa.


I år fick stora tjejen denna smakfulla cupcake till sin samling.


Lillans älva går inte heller av för hackor.

Otacksam

Idag när jag kom hem från jobbet hade min sambo slitit med att fixa julkorten (eftersom jag deklarerat att "i år skiter jag i julkorten!"). Han hade köpt, skrivit, letat adresser och satt på frimärken. Dessutom hade han tagit en vintrig bild av barnen och lagt med i vissa kuvert.

Och hur reagerar jag på detta underbara initiativ av en pysselskyende hemmapappa? Jo, jag fräser något om att jag vill skriva själv till mina vänner, och kommenterar hans felstavning av mitt efternamn till alla släktingar.
Jag känner mig lite som Britney Spears: "Oops, I did it again!"
Till mitt försvar åberopar jag den sprängande huvudvärken.

Rättvisa

Jag är mitt uppe i julklappsplaneringen, och upplever för fullt utmaningen i att vara rättvis mot sina barn.

Stora tjejens julklapp är redan införskaffad, den känns i det närmaste perfekt: inriktad på vintriga utomhusaktiviteter, bör passa åtminstone ett par år, och kan sedan ärvas av lillasyster. Dessutom har jag massor av idéer för eventuella utfyllnadsklappar, alla mycket passande och det svåraste skulle vara att välja vilken.

Lilla tjejen däremot är så mycket svårare. Hon har redan det mesta hon behöver, eftersom storasyster redan behövt och fått massa saker. Det som ändå kan behövas känns inte värt att köpa nytt, eftersom vi inte planerar fler barn, och alltså är tidsperspektivet kort. Återstår att hitta något bättre begagnat, vilket inte är det lättaste när man inte är van. :/ Bekantskapskretsen får dock finna sig i att vi scannar dem på jakt efter något passande.
Utfyllnadsklapparna är likaledes svåra att hitta på, trots att de mest troligt kommer att behövas bättre i Lillans fall.

Så hur ska jag bära mig åt för att hitta något jämförbart bra till min minsta prinsessa? Hur ska jag kunna vara rättvis mot mina barn?
Tur att jag kan skylla allt på Tomten! ;)

Julkort

Ojoj, nu börjar det brinna i knutarna om jag ska göra egna julkort i år!

Sedan min stora tjej föddes har jag gjort sådana där pretentiösa julkort med foton på barnen varje år. Jag har skrivit ut, klippt och klistrat, stämplat, skrivit och adresserat varenda julkort personligen. Även förra året, när jag hade en tremånaders liten tidstjuv att ta hand om.

Temat har varit tomteluva, lykta, pepparkaksbak och lucia, och i år...
...har jag inte en susning!
Funderade ett tag på att sätta dem vid en snölykta, men i mörker är det ursvårt att få till något, och i dagsljus försvinner stämningen... :/

Hur som helst har jag inte ens papper att tillverka korten av, och vem vet var min stämpelutrustning har hamnat efter sommarens förvandling (pyssel/datarum = barnrum)? Inte är det då jag!
Och 16 december kryper stadigt närmare. Liksom det lite dyrare datumet 22 december.

Nåja, det är väl ett gott tecken att jag i alla fall har börjat tänka... :P

Julkalendrar

Barnens faster har haft den trevliga vanan att ge mina barn en paketkalender den första jul som de kan förväntas uppskatta att öppna paket.

Stora tjejens första julkalender kom som en total överraskning den första december 2006, med paket och allt.

Sedan dess har jag hållit liv i den på egen hand, 2007 var det mestadels bondgårdsdjur, och på julafton kompletterades detta med en bondgård i trä.
2008 fick jag den eminenta idén att köpa ett stort pussel och låta henne bygga ihop det med några nya bitar varje dag, och det har jag fortsatt med. I år är det ett prinsesslott på 160 bitar som väntar på att förfärdigas.


I år fick kalendern en ny design till följd av hennes rumsbyte. Den stora tomma väggen fanns inte till förfogande längre, så jag fick lov att komprimera den, men jag tror att det här också kommer att funka.


Det som är så härligt är att hon verkligen tror på Tomten. När kalendern var uppsatt på väggen skickade jag in henne för att kolla så att det blev bra, och när det visade sig vara paket i strumporna frågade hon nogsamt om jag sett några paket när jag var inne. När svaret visade sig vara nej förundrades hon över hur snabb Tomten var, som kunde komma in och lägga i så många paket på så kort tid.

I år var det dags för Lillan att få sin julkalender, och den här gången var jag inblandad från start. Vi bollade idéer och till slut hittade faster den perfekta julkalendern: en stiliserad gran att hänga paketen i.



Hon målade och fixade några prydnadshjärtan, men paketen fick jag ordna själv den här gången. (Värst vilken inflation det är i julkalendersvängen!)
Att hitta 24 saker som passar en ettåring, samtidigt som de är tillräckligt små för att alla paketen ska rymmas i en kalendergran är inte det lättaste, speciellt inte om man inte vill att det ska bli för dyrt... Till slut kom jag på att man kan köpa ett paket DUPLO och dela upp i 24 paket, så kom jag undan med hyfsat humana 12,50 per dag. =)

Sedan var det bara det jobbigaste kvar: inslagningen! 24 paket med särskilt matchade papper, som så klart inte kunde samarbeta med tejpen... Och så krävdes snöre på varenda paket (hur skulle jag annars ordna upphängningsdetaljen?) och dessutom skulle det vara siffror på dem. Jag njöt inte av det uppdraget, men...

...när resultatet är så här fint får det vara värt det!

Själv öppnar jag en egen kalender, som jag fick i födelsedagspresent av stora tjejen.

Hon har gjort den själv, med viss hjälp från mig, men vad det var i luckorna fick jag inte se, så nu öppnar jag med spänning och längtar efter att få öppna lucka 24. =)