Färdigbelastad

Morgonens sockerbelastning gav ett gott resultat, och jag kan nu lägga till titeln "normal" i telefonkatalogen. =)
Men det var så klart inte helt utan komplikationer...

Strax efter midnatt gick jag reflexmässigt på toaletten i samband med att lillan ville ammas, något som hade kunnat sätta käppar i hjulet för mitt urinprov som skulle lämnas på morgonen. Den här gången gick det bra, men eftersom jag inte fick dricka vatten på grund av fasteordern var det med nöd och näppe.

Som en rutinerad småbarnsmor kom jag så klart iväg lite för sent, och när järnvägsbommarna gick ner framför näsan på mig ville jag kliva ur bilen och springa istället... Jag avstod och överlevde även ett vanligt rödljus innan jag anlände till parkeringshuset.

Väl framme i sjukhusentrén var det väl skyltat, så tre minuter i åtta klev jag in på provtagningscentralen, bara för att mötas av ett fullsatt väntrum och kölappssystem. Jag funderade på om jag verkligen skulle sitta där, jag hade ju fått en tid hemskickad... Det enda undantag som stod noterat var om man hade läkartid bokad inom två timmar, då fanns ett "akutväntrum", men i övrigt verkade det vara kölappen som härskade.
När det sedan var min tur visade det sig att jag inte skulle ha tagit kölapp (men jag fick inte veta hur jag skulle ha gjort...), så jag lotsades vidare, och fick sitta ner och vänta.

Jag råkade nu sätta mig bredvid en herre som mådde sämre och sämre för varje minut, och till slut fördes han till akuten på bår. Eftersom nästan hela personalen engagerades i detta fick jag vänta lite extra, och först en halvtimme efter min bokade tid fick jag ett hål i fingret.
Ett hål som envisades med att blöda ymnigt och länge...

Därefter var det dags för min söta frukostdrink. Ingredienserna var socker och vatten, och man vet att man har rätt mängd socker när skeden står av sig själv... Jag reagerade på frukostarna jag fick i Tyskland, när jag bodde i en familj där. Sött fruktte och en macka med choklad på. Det här var ännu sötare.

Två timmar av pedagogisk filosofi i bokform följdes av ytterligare ett hål i fingret, och sedan förväntades jag kissa i en mugg. Jag är vanligtvis ingen hejare på att lämna urinprov, och när jag inte druckit sedan kvällen innan, bortsett från en sockerdrink, är jag inte bättre på det. Det tog så lång tid att de knackade på för att kontrollera att jag inte svimmat därinne, men till slut kunde jag klämma ur mig några droppar, och fick lämna bygget med en preliminär okej-stämpel i rumpan. Detta firade jag med att äta min medhavda frukostmacka och dricka lite vatten innan jag satte mig i bilen och åkte hem till en mycket försenad förmiddagslatte och amning.