Lillan har visat sig ha en förkärlek för att ligga på mage på golvet, hon gör det ofta och länge. Det är hur sött som helst när hon väljer att krypa i stället för att gå, och sedan bara glider ut med både armar och ben, så att hon hamnar i magläge.
När hon ligger där brukar hon vända på huvudet och titta på mig, kanske under bordet, och ge mig ett riktigt lyckligt leende. Sedan börjar hon meckla med något. Hon försöker få fram något som hamnat under soffan eller bokhyllan, hon undersöker undersidan av det lilla överhänget längst ner på köksskåpen eller plockar smulor under bordet.
Igår låg hon under köksbänken, mellan skåpet och pallen, och mecklade med rören till elementet medan jag gjorde i ordning välling till henne. När vi en stund senare skulle byta blöjan upptäckte jag hennes dyrbara skatter: hon hade pillat bort båda täckringarna, som man sätter i skarven mellan rören och golvet för att det ska se lite snyggt ut. Stolt som en tupp var hon, och det tror jag det; jag hade att göra när jag skulle få dit dem igen, så hon hade nog legat i för att få bort dem båda två.
Nu är jag övertygad om att hon kommer att bli någon form av mekaniker när hon blir stor. Ligga på mage i trånga utrymmen och pilla med något komplicerat. Varför inte rörmokare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar