Idag var stora tjejen bjuden på kalas hos en dagiskompis, och för ett par dagar sedan talade hon om att hon ville gå själv på kalaset, något som tidigare varit en omöjlighet. Bara att hon själv föreslog det är något av en sensation, så jag var väl inte helt övertygad om att hon skulle genomföra planen.
Men det gjorde hon, och jag är så stolt!
Förra veckan var vi på första informationsmötet inför skolstarten i höst. Då blev det väldigt tydligt att hon börjar bli stor. Hon börjar faktiskt förskoleklass i höst!
På tisdag är det dags för nästa stora steg i utvecklingen:
Hon ska börja med en kvällsaktivitet. Gymnastik (egentligen ska det vara ett ”barn-” framför, men det censurerar jag eftersom det ska spegla hur stor hon blivit) i skolans gymnastiksal.
Vi har pratat om olika alternativ, men när dagis hade ett samarbete med en gymnastikförening och under några veckor gjorde utflykter för att hoppa, klättra, rulla och åla under överinseende av ledare från föreningen visade det sig att vår stora tjej älskar att göra sådana saker, så gymnastik fick det bli.
Men nu är det ju ändå jag som är mamma, så varför skulle det bli något av det i brådrasket? Det där samarbetet var nog för ett år sedan, minst... :S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar