Jaha, då var premiären avklarad.
Första jobbdagen efter ett par månaders sjukskrivning.
Ingen regelrätt ångest, men väl oförklarliga och envisa tårar,
och det är inget jag vill dela med intet ont anande barn.
Det tog en och en halv timme "ensamjobb" på min stängda avdelning,
innan jag klarade av att ta klivet in på den öppna avdelningen och jobba med barnen.
Men jag var där, och jag kom in bland barnen till slut, och det gick bra.
Det var mitt mål med dagen, så jag får vara nöjd.
På måndag höjer jag ribban lite.
När jag kom hem tog jag min promenad,
som inte blev av på förmiddagen.
Skönt att få ur sig lite frustrationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar