Suck...

Åtta timmar Carro-tid per dag.

Det är mitt uppdrag just nu, och när det lyckas funkar det rätt bra.

Om jag får sova ut på morgonen,

om jag får dra fötterna efter mig hela dagen,

pyssla med det jag vill när jag vill

och inte har några måsten,

då funkar det att hämta barnen på eftermiddagen

och hantera situationen tills deras pappa kommer hem.

Men när jag får gå in och lägga mig hos en pigg dotter före fem på morgonen,

fixa frukost åt båda och se till att de äter,

ringa skola och dagis och tala om att de blir hemma

och sedan underhålla dem hela dagen,

då tar jag slut.

Då känns allt hopplöst igen.

Hoppas att det blir en bättre dag i morgon!